eh, va?
Alltså jag är så jävla äckel glad. Sådär så man nästan vill spy ni vet. Alltså jag är sprudlande!?
Missförstå mig rätt här, jag tycker självklart om att vara glad, men jag är sådär överdrivet. Utan anledning. Känns typ som vårkänslor. Eller som när man är nykär.
Det är inte vår.
Och jag är knappast kär. Inte ens betuttad.
Så..Vad är problemet?
Enda jag kan komma på är mitt plötsliga groteska koffeinintag. Men så kan det ju inte vara.
Såhär fnissig och dryg har jag inte vart Körslaget och Brolle var på tapeten. Då satt jag hemma och skrek som dom där tjejerna man kan se från gamla Beatles konserter och så. Töntigt. Men kunde inte hjälpas.
Nu skriker jag hela tiden. Utan Brolle. Varför?
Jag kanske är betuttad. Men i vem fan då?
ELLER! Så är det Idol...Det är ju underbart.
Ingen aning.
Underligt.
